LRF och SödraPolitiker och skogsägare möttes i skogen utanför Ljungsbro
Den soliga fredagen 16 maj bjöd LRF och Södra in politiker till en skogsdag. Temat var hur politiska beslut påverkar skogsbruket i praktiken, vilket väckte stort intresse och inte mindre än 29 politiker slöt upp.
De politiker som fanns på plats kom från riksdag, region och flera av länets kommuner. Det blev många intressanta diskussioner, det var tydligt att inte alla tyckte lika. Intressant hur ett möte i den fria naturen både sänker axlar och trösklar med utrymme för konstruktiva tankar som kan bollas mellan varandra. Nya kunskaper och insikter om både skogsbruk, natur, klimat och politisk styrning kom fram.
|
LRFSå stärker vi beredskapen för skogsbrand
Det har redan varit ett antal skogsbränder i LRF Östs regioner i år. Det finns en stor styrka i att ha beredskap - både samordnad brandberedskap och som enskild markägare. Här delar vi konkreta tips och berättar om brandsamverkan i länet.
LRF Öst har i ett antal år samordnat nätverk för brandsamverkan i Östergötland, Örebro län och Södermanland. Nätverkets uppdrag är att synliggöra och samordna lokala resurser vid behov. I nätverket finns länens räddningstjänster, maskinringar, länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Mellanskog/Södra och Länsförsäkringar.
|
Länsstyrelsen ÖstergötlandBrandflyget upptäcker flera bränder varje sommarFör att bränder i skog och mark ska kunna upptäckas
tidigt, genomförs övervakning med flyg när det råder hög risk för brand.
Länsstyrelsen Östergötland ansvarar för den uppgiften. Målet med
skogsbrandbevakning med flyg är att så tidigt som möjligt upptäcka och
positionsbestämma skogsbränder. Det för att kunna hindra brandens spridning och
därmed kostnadskrävande räddningsinsatser samt stora egendomsförluster.
Östergötlands län är indelat i tre flygslingor som
tillsammans täcker länets yta. Det finns en flygslinga i norr, en flygslinga i
söder och en flygslinga i öst. Vilka flygslingor som skogsbrandbevakningsflyget
flyger bestämmer Länsstyrelsen utifrån var det är brandrisk i länet. Finns det
behov, kan alla tre slingor flygas och de flygs en eller två gånger per dag
beroende på brandrisk.
Vanligtvis sker det 100-150 flygningar per sommar och
10-15 bränder brukar upptäckas.
| SkogsstyrelsenGlädjande trender för Östergötland i årets älgbetesinventeringSedan 2019 har andelen unga tallar i Götaland som skadats av
bete från vilda hjortdjur minskat med 20 procent. Andelen oskadade tallar har ökat till 51 procent, dock är det en bit kvar till målet
om 85 procent. Förekomsten av RASE (rönn, asp, sälg och ek) har sedan 2018
legat stadigt på cirka 60 procent och glädjande så är trenden för RASE-trädens
konkurrensstatus på väg upp. Det betyder att vi ser fler betesbegärliga träd
komma upp i en höjd där de blir trädbildande. Målet för föryngringar av tall på mager mark är 80 procent
och andelen är nu 67 procent. Andelen ungskog på mager mark som är föryngrad
med tall har ökat kontinuerligt sedan 2018.
Arealen foderproducerande ungskog väntas öka med 18,0
procent under de kommande tre åren. Ungskogen är av särskild betydelse för att förbättra fodertillgången i landskapet. Skogsstyrelsen följer utvecklingen
genom satellitbildsanalys av avverkade arealer samt höjdtillväxtdata från
Riksskogstaxeringen.
– Det är glädjande att vi äntligen har varaktiga positiva
trender i skogen och det är också ett tydligt bevis på vad alla parter tillsammans kan åstadkomma inom viltförvaltningen. För att hålla i trenderna är det viktigt att fortsätta och utveckla det gemensamma arbetet, säger Karin Ekströmer,
viltansvarig på Skogsstyrelsen Östergötland. | Biologisk mångfald i praktik och policy - ett engagerande tema”Den här konferensen har varit de många perspektivens dag – allt från kosmos till den lilla ängsvädden.”Så sammanfattade moderatorn Rebecka Hovenberg EDAY Östergötland 2025, en kunskapsintensiv dag där omkring 100 deltagare samlades för att diskutera hur vi går från ord till handling för att stärka den biologiska mångfalden. Temat ”Biologisk mångfald i praktik och policy” lockade forskare, företagare, offentliga aktörer och praktiker från hela regionen – med målet att öka förståelsen för hur alla delar av samhället kan bidra till att vända den negativa trenden för arter och ekosystem. | SkogsstyrelsenSkogsgödsling kan öka - men riskerna behöver hanteras
Skogsstyrelsen föreslår i en delrapport till regeringen att skogsgödsling kan öka från 30 000 till 50 000 hektar per år. Det skulle bidra till ökad tillväxt i skogen och större inbindning av kol. Samtidigt finns risker för natur- och kulturmiljöer samt renskötsel vilket kräver noggrann planering och mer kunskap.
| Länsstyrelsen ÖstergötlandPå gång i projektet FBI4EUI slutet på maj träffades alla deltagande länder i projektet FBI4EU på en konferens i Kroatien. Under dag ett presenterade varje land hur skogen i deras region hanterades och vilka styrkor och svagheter de har. En slutsats som vi kunde dra från presentationerna är att Sverige sticker ut i vår hantering av skogen. Vi ligger i framkant på både ett ekonomiskt- och ekologiskt plan. Men det finns alltid saker att lära från varandra. Vi lär oss av hur andra länder gör för att få inspiration till hur vi kan förbättra vårt arbete med skogsfrågor ytterligare. Under konferensen presenterade vi också en metod för hur man kan involvera lokala aktörers kunskap och perspektiv för att uppnå ett hållbarare skogsbruk. Metoden utgick från de rundabordssamtal vi höll i februari på Linköpings slott. Där experter från olika områden bjöds in för att diskutera skogsfrågor. Är du nyfiken på de andra deltagande länderna i EU-projektet? Spana då in kontot FBI4EU har på LinkedIn: FBI4EU | LinkedIn |
Fortsätta prenumerera på detta nyhetsbrev om skog i Östergötland?
Detta är det tredje numret av ett nytt nyhetsbrev om skogsnäringen i Östergötland med omnejd med finansiering från projektet FBI4EU. Nyhetsbrevet ges ut av styrgruppen för det regionala skogsprogrammet i Östergötland och produceras av Vreta Kluster, med ca fem nummer per år. Syftet är att sprida information om skogsnäringen till exempelvis skogsföretag, friluftsorganisationer, naturvårdsorganisationer och alla andra som på något sätt arbetar med skogen eller har koppling till den. Du får detta nyhetsbrev då vi tror att du är intresserad av dessa frågor. Vill du säkerställa att du fortsatt får det, registrera dig som prenumerant nedan! Vill du ha med nyheter från din organisation i kommande nyhetsbrev, kontakta redaktör Helene Oscarsson.
|
SkogForskDemosajter - så drivs elektrifieringen i praktiken
Att elektrifiera skogsbrukets tunga vägtransporter spelar en central roll för Sveriges klimatomställning.
På sju platser runt om i Sverige demonstreras elektrifierade logistikupplägg i skarpt läge. Foto: LBC Frakt Läs mer
| | | | SLUSkogens tillväxt vänder uppåt igen
Tillväxttakten i skogen ökar efter en period av nedgång. Avverkningen minskar, tallen fortsätter öka i volym och mängden död ved fortsätter öka. Det är några nyheter som framgår i den årliga officiella statistiken som presenteras av SLU Riksskogstaxeringen.
Läs mer | | | | SödraStationer för grön vätgas byggda i korslimmat trä
Hydri har valt korslimmat trä (KL-trä) från Södra till byggnationen av flera nya vätgasstationer, bland annat i Ödeshög, Värnamo och Hallandsåsen. Vätgasstationerna är en del av en rikstäckande satsning som ska göra det möjligt att tanka lastbilar, bussar och personbilar med fossilfritt bränsle på omkring 30 platser runt om i landet. Med detta skapas tillsammans en gemensam affär som driver omställningen mot förnybara lösningar på kommersiella grunder. | HolmenNy ISO-standard visar hela klimatnyttan från skogen
I april lanserades en ny global standard som förhoppningsvis kan förändra hur världen ser på skogens roll i klimatarbetet. ISO 13391 är namnet på den nya standardserien som för första gången samlar klimatnyttan från trä och träbaserade produkter i ett gemensamt system.
| LRFRapport: Skogen är ryggraden i landsbygdernas ekonomiLRF har tagit fram en ny rapport som visar att skogsägande stärker möjligheterna till investeringar, företagande och jobb på landsbygden.
Hälften av all skog i Sverige ägs av enskilda personer, ofta familjer som brukat marken i generationer. I den här rapporten blir det tydligt att skogen är landsbygdens ekonomiska ryggrad. När skörden slår fel kan lantbrukaren avverka skog. När man vill investera i sina verksamheter använder man skogen som säkerhet. Det är skogen som tryggar pensionen för både sjuksköterskor och lantbrukare. Och det är tack vare skogens stabila intäkter som många vågar satsa på nya företag.
| Skogsaktuellt
Ny avhandling från SLU: Hårt gallrad tallskog klarar torka bättre
De tallar som finns kvar i kraftigt gallrade bestånd påverkas mindre av torka än träd i en ogallrad skog. Det visar en ny avhandling från SLU.
Färre träd innebär helt enkelt en större tillgång till vatten för varje träd.
| SLU
Minska risk för stormskador med planering
Vind orsakar de flesta skadorna på skog i Sverige och det förväntas öka i takt med den globala uppvärmningen. Teresa Fustel har tillsammans med kollegor tagit fram en modell och riktlinjer för hur skogsskötseln kan planeras för att minska risken för stormskador utan stor påverkan på ekonomin.
| | | Äbin resultat 2025 - Norrland samt nationelltWebbinarium · Arrangeras av Skogsstyrelsen Läs mer
| | | | | Skog och vatten. För mycket eller för lite vatten? Klimatets framtida utvecklingWebbinarium · Arrangeras av Skogsstyrelsen Läs mer
| | | | | Aktuella skador i skogen - Fokus skadesvamparÖstergötland · Arrangeras av Skogsstyrelsen Läs mer
| | | | | Askåterföring till skogenVreta Kluster · Arrangeras av Vreta Kluster Läs mer
| | | Nyhetsbrev om skog, finansierat av projektet FBI4EUNyhetsbrevet Aktuellt inom skog är ett nytt nyhetsbrev om skogsnäringen i Östergötland med omnejd, som finansieras av projektet FBI4EU, med Länsstyrelsen Östergötland som projektägare. Avsändare är Styrgruppen för det regionala skogsprogrammet i Östergötland och Vreta Kluster producerar. Syftet är att sprida information om skogsnäringen till exempelvis skogsföretag, friluftsorganisationer, naturvårdsorganisationer och alla andra som på något sätt arbetar med skogen eller har koppling till den.
|
|